Senaste spökhistorierna:
Hemsökta platser
Runtom i Sverige finns många hemsökta platser. Stugor, slott och herrgårdar som bär på en lång historia av människoöden. Nattbesöket fascineras av dessa platser som
Spökhistorier
Senaste spökhistorierna: Spökhistorier smakprov: Berättelser från skogen: Jag var 23 år gammal, och körde tillsammans med min flickvän hem från en dag på stranden. Vi
Berättelser från skogen
Berättelser från skogen är en inskickad historia till Creepypasta.se och insändaren är anonym. För de som är vana skräcklyssnare går de kanske i samma tankebanor
De dödas julotta
”De dödas julotta” är en gammal sägen som kan spåras ända till 500-talet. Den väcker verkligen obehag hos den som ibland vaknar till mitt i
Spökhistorier smakprov:
Berättelser från skogen:
Jag var 23 år gammal, och körde tillsammans med min flickvän hem från en dag på stranden. Vi hade varit vid kusten men bestämde oss för att åka vid solnedgången, och resan hem skulle ta tre timmar. Det var jag som körde, och min tjej somnade efter att vi hade kommit in på motorvägen. Det var bara vi på vägen. Dessutom var vägen inte upplyst, och det fanns inga hus vid vägkanterna, så natten vi körde igenom var helt kolsvart. Jag kände mig allt tröttare, och drack till slut den Red Bull som jag brukar ha liggande i handskfacket för just nödfall som detta. En timme senare kände jag mig bättre, och inte lika trött som förut. Jag var däremot tvungen att gå på toaletten och försökte därför hitta en rastplats.
Efter att ha kört i 30 minuter utan att ha sett någon bestämde jag mig bara för att köra in till vägkanten och kissa där. Min tjej vaknade när bilen gick över de där strecken som är till för att väcka förare som slumrar till vid ratten. Hon frågade om det var något på tok, jag sade att naturen kallade, hon skrattade och jag gick ut för att göra vad jag behövde. Läs mer >>
De dödas julotta:
Det var en gång en kvinna som bodde i Köksnäset. Hon vaknade mitt i natten på juldagens morgon, såg att väckarklockan stannat och förstod att hon skulle komma försent till julottan. Kvinnan fick på sig kappan, sprang upp mot kyrkan som låg inte långt ifrån hennes stuga, uppe på en höjd. Hon såg att det var folk därinne. Ett blekblått sken strålade ut genom fönstren så att man kunde se dom mörka silhuetterna av träden på kyrkogården.
Hon skämdes förfärligt och vågade knappt öppna den tunga dörren in i kyrksalen. Därinne var det fullt med folk, men hon ville inte möta deras blickar. Hon stirrade ner i golvet och sjönk ner på en ledig plats längst fram till vänster. Det var då hon kände att det var något som inte var som vanligt. Det var underligt tyst i kyrkan. Och det luktade unket, som av jord eller halvruttnande löv.
Plötsligt kände hon en hand på sin axel. Det var farfar! Hon kände igen honom från det bruna fotografiet över byrån hemma. Det var då det slog henne – hon hade ju aldrig träffat sin farfar! Han var död och begraven många år innan hon föddes. Läs mer>>