Nattbesöket är en spökpodd skapad av Ylva och Eleonore under kursen Medieteknik.
Vi samlar våra bästa spökhistorier och sägner i olika avsnitt. Historierna är nervkittlande och utmanar även den modige. I Nattbesöket första avsnitt kan du höra om vad som händer när man kommer för tidigt till julottan eller mystiska varelser i skogen. I kommande avsnitt delar vi med oss av berättelser som getmannen, duscharna och det ryska sömnexperimentet.
Vi har alltid lockats av det okända, saker som känns läskiga men som kanske inte syns i dagsljus. Namnet Nattbesöket kom till genom att vi tänkte på vad som göms i mörkret. Om det är något i garderoben eller är det något som tittat på oss från skogen. Vem kan komma och besöka oss om natten?
Vi anger alltid källa till våra historier. Har du en berättelse som du vill att vi läser in? Skicka ett mail eller fyll i formuläret på Nattbesöket startsida.
Ylva Axelson
Journaliststudent
Om mig
Getmannen var mitt startskott till att börja älska skräck i alla dess former. Jag konsumerar främst skräck genom podd och min favoritpodd är Creepypodden.
Eleonore Bäcklin Kock
Journaliststudent
Om mig
Jag älskar spökhistorier och det bästa som finns är historier som hintar om det okända. Min bästa spökhitoria är Grottforskaren Teds berättelse
Historik spökhistorier.
Spökhistorier kan ha samband med kult och rit. Enligt 1:a Samuelsboken 28:7-19 besökte kung Saul en häxa i En-Dor, som frambesvor Samuels ande. Spökhistorier som underhållning har också gamla anor. Man hittar dem t.ex. i Apulejus roman Den gyllene åsnan. Ofta ingår spökhistorier som tacksamt element i andra verk (Shakespeares dramer, Walter Scotts romaner etc.).
Det första världskrigets många döda medförde en våg av ockult intresse och försök till kontakt med andevärlden. Detta speglas också i litteraturen, där spökhistorien fick en ny storhetstid.
I Sverige gav expempelvis Nicander och Norling ut sin stora samling Syner och röster ur det fördolda (1838)[1] med det viktigaste svenska namnet är Selma Lagerlöf. Albert Engströms Ränningehus – en formlig spökkatalog – kan också nämnas liksom noveller av Henning Berger och John Nihlén. Danmarks Karen Blixen och Norges Jonas Lie är också viktiga i sammanhanget.
källa: Wikipedia